Kväv kroppsförtryckarna.

Längesedan nu. Nästan ett år sedan jag skrev. Faktiskt så dolde jag bloggen. Behövde det, inget får bli ett måste eller en stress.
Fast nu är jag så jävla förbannad. Oerhört ledsen också. Då måste jag skriva.
Det är det där med kroppsfixering. Ni anar inte. Jag har verkligen varit i skiten. Det har jag skrivit en massa om.
So, here we go:

Kväv kroppsförtryckarna. Dessa farliga förebilder. Dessa praktexemplar på hur man INTE ska vara mot sina medmänniskor. Mardrömsförebilder. Som verkligen får utrymme att påverka stackars satar som mår skit. Som tror att man blir en bättre människa av dieter. Av livsstilar. Av snygga kuddar i soffan. Av dyraste juicemaskinen. Av senaste brallorna.
"Det är inte det inre som räknas- det är det YTTRE!"
Ge dem mindre utrymme.
Jag vet att människor är intresserade av mode. Av mat. Av inredning. Absolut. Jag snackar om ÖVERDRIFTEN. Vart fasiken tog balansen vägen?
I mina ögon är det kroppsförtryckarna som lider av ätstörningar. En del lever på sina livsstilsbloggar. Tjänar feta cash. Uppför sig rent kränkande mot de som inte har samma kroppsideal som de själva har. Dessutom får de oförtjänt mycket uppmärksamhet. Precis som jag också ger dem just nu.
Jag måste. Usch.

Är så förbannat trött på självdestruktiviteten. För så tolkar jag det. Det är självdestruktivt att inte ta hand om sitt inre. Just ja, det går ju trender i det också... Sorry. Vi är dåliga människor om vi inte yogar, dinglar med kristaller eller mindfulnessar. Jag har gjort dem alla.
"Jennyyyy, vilken slags yoga håller DU på meeed? Själv kör jag bikram fyra gånger i veckan. ALLA gör det! Man blir såååå snygg!" Och? Det skiter väl jag i. Jag gör yoga för att JAG mår bra av det. Jag har hittat MIN grej. Inte för att jag ska få färre pormaskar. Inte för att jag kan gå runt och vara trendig. Nä, för att jag behöver få min lilla själ att liksom klicka med skalet. Där är MIN orsak. För att jag är så himla stressad för ofta. För att hinna med livet.

Jag vet ju själv. Ibland vill jag spöa upp mig ordentligt. Är musiker. Har släppt en debutplatta. Tänker alltför ofta: "Duger jag?" Och då menar jag knappast musikaliskt. Där är jag stentrygg. Nej, jag menar ytligt. För att jag är 42 år och kvinna. Att jag kanske är för ful eller för fet. Det är sjukt... Och jag skyller på oss människor. Vi är helt vrickade. Att ens tanken finns.
Min skiva är min dröm. Den jävel som tar sig rätten att säga att jag inte duger. Att min dröm inte har plats på jorden. Pga mitt yttre. Den människan vill jag låsa in i en stuga i ödemarken. Utan el och vatten. I ett halvår. Så den människan är tvingad att leva med endast sig själv. Världens bästa medicin.


Det finns något som heter självinsikt och självförtroende. Har man behovet av att ge sig på "tjockisar", saknas något. "Överviktiga människor är fula och oattraktiva." Du har inte det behovet om du är trygg. Om du har satt dig ned och funderat. Funderat på varför du har behovet av att trycka ned andra. Klanka på hur andra ser ut. Det ligger hos dig själv.
Jag läste en artikel idag. Om en känd bloggerska. Som just kränker övervikt. Och vem sätter idealen? Jo, just de farliga människorna som ska frälsa världen med sina sjuka ideal. De som inte har förstått att varje människa är unik. Varje människa har en egen fysisk sammansättning. Varje människa har egna ideal. En del människor mår bra i sin kropp. En del människor behöver hjälp. En del skiter i vilket. Men så fan heller- lev som VI säger. Då blir du en BRA människa. Vi VET ju att LCHF passar ALLA. Eller vad nu de sektliknande frontfigurerna propagerar om. Ytligt, tycker jag.

Äntligen kan jag äta utan dåligt samvete.

För mig är det exakt lika sjukt. Att vara fixerad vid sin sunda livsstil, som att vara sockerberoende. När balansen är rubbad. Been there, done that.
Själv tror jag att man blir snygg av att vara snäll. Utan att vara en mes, för den delen.
Snäll är man om man har tolerans med karamellpåsen människorna. Jag ska verkligen försöka ha tolerans med dessa livsstilsbloggerskor. För jag lider med dem. Och jag vill helst vara snäll.

Balans.