Det beror mycket på människorna. I alla fall för mig.
Det kan vara skitfurt på en plats. Men är det hyvens folk,
ja då kan det vara kört. Jag blir förälskad.
I mitt lilla liv, får platser ha stor betydelse.
De platser jag blir kär i. Människorna.
Jag är så där trökig, en sann återvändare.
Där jag känner vila. Där hjärnan glöms hemma.
Stress finns inte. Den inre stressen. Hjärnan som går på disco.
Jobbigt att alltid bära discodress. Paljettplott och discokula dagligdags.
Här är allt ljusblått. Luftigt. Utrymme. Tunnt och skirt.
Faktiskt är det som att hjärnan är glömd hemma.
I nå'n trög byrålåda. Öppnas jädrigt varsamt vid hemkomsten.
Måste gnussas ett fläskigt stearinljus på lådkanten.
Jag glömde faktiskt bort giget vi ska på imorgon.
Sunt för mig.
London är en ljusblå plats. "Hur faan kan du vila i LONDON?!"
utbrast en själ.
Alla är vi individer. Jag har min viloplats. Du har din.
Skulle aldrig falla mig in att slå undan bena på någons oas.
Lika lite som jag frågar folk om hur mycket de har betalat
för sitt boende. Det angår inte mig. Människorna väljer själva.
Så, jag har valt en oas. En mycket vacker plats.
Hos Moder Märtha och Brutalvackra Birger.
Ålder kan vara oväsentlig, men inte här.
De har levt ett tag.
Deras rutin är guld. På hur man möter människor av alla de slag.
På hur man verkligen får till en himmelsk äggakaka.
På hur man kan hjälpa med erfarenhet. Ge råd vid frukostbordet.
Berätta om resor. Om jordbruk. Om samhällsutveckling.
Hur det är att fostra fem barn. Till fina självgående individer.
Kamp och lycka. Teamwork hos ett par.
Klefstad gård. Östgötaslätten. In the middle of nowhere.
"Har du hört något från lillgumman? Jag har tänkt på henne idag..."
Säger Snubben. Alldeles nyss.
Ja, jag har också tänkt på henne idag. De har blivit en familj.
"Jenny, kom nu! Nu ska vi plocka mullbär!" Skoja att vi ska...
"Ja men nu tar du lite mer kavring, passa på!" Jag äter ihjäl mig...
"Ja men Lasse behöver jordgubbssaft, ta nu med en kanna till stugan!"
Klart vi sörplar ur den i ett svisch...
Människomöten. Jag diggar det stenhårt.
Jag lirade med Åsa af Hjärtewärme von Jinderskan.
Också ett vackert människomöte.
På Ekenäs slott. Därför fann jag Klefstad.
Vi övernattade där.
På Ekenäs finner jag och slottsfogden Maria varandra.
Så kommer jag tillbaka en månad senare, med Snubben.
Visar upp plejset, liksom. Snubben bör bli lite impad, så där.
Får jordens bästa guidning. En massa kramar och go'fika.
Det är fint att bli sedd och ihågkommen.
Värmer så gott.
Det där är livet för mig.
Människomöten, platser, längtan.
Längtan bär jag alltid på.
Det ser jag inte som en nackdel.
Jag ser det som en nyfikenhet.
Jag har flyttat mången gång. Tror 27.
Jösses så många fina och fula platser jag har skådat.
Och så många ljuva människor jag har mött.
Samt en drös pellejönsar.
Bara fördelar!
Här fastnar inte blixtlimmet i byxarselet...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar