Det finns faktiskt monster.

Det finns monster. Människomonster. Kan tycka det är lite lustigt. Tänker på min roll i det hela. En människa jag knappt träffar. Vet dock om hatet. Som är riktat mot mig. Med lasersvärd. Flera mil långt lasersvärd. Hur det kunde få påverka mig. Jag hatade tillbaka. Sedan kom jag på en sak. Att det var fullständigt onödigt. Waste of time. Den människan hörde ju inte mig. Och vice versa. Hon använde i och för sig andra. Såg till att det kom fram. Ljög också. Första gångerna blev jag ledsen. Sedan kom jag på en andra sak. Att det var hennes intention. Då ville jag inte ställa upp på det. Så jag slutade att vara ledsen. Kom på en tredje sak. Att det var synd om henne. Som gick runt i livet och kastade ut en massa hat. Som ändå inte nådde fram. Budbärarna tröttnade till slut. Kan väl säga som så, att det där hatet finns nog kvar. Jobbigt. Inte för mig, alltså. Att vara elak måste vara tungt. Som att alltid bära en gammal rygga fylld med tunga stenar. Bygg något vettigt av de där stenarna. Gör en stapel och se hur högt hatet når. Putta omkull stapeln och låt det ligga. Naturen tar hand om det.

En del går med huvudet åt fel håll.

Dök upp i skallen nu. Har faktiskt glömt bort henne. Ungefär lika viktig som vilken färg påven har på kalsongerna. Han kanske inte ens har kallingar... Noll, alltså.  Skönt. Stackare. Så där har många. Det vet jag. Det är sådana som bör stänga in sig i en stuga. Förtränga omvärlden i några månader. 

Är någon dum mot dig? Förlåt dem. Även om det är det sista du vill göra. Förlåt dem för att de är så dumma. Träna. Det blir en befrielse för dig. Lovar. Förmodligen en lite bättre värld också. Jag tänker ta vara på mitt liv. Inte bry mig om människomonster. Har nog med mig själv-klyschan.

Ja ja, jag VET att det är svårt... men FÖRSÖK. 

Man kan inte älska alla-klyschan är faktiskt bra. Det måste vi tillåta oss. Det finns normalhyfs. Som kan användas. Om du möter någon du inte gillar. Vanlig mellanmjölkshövlighet. Med mellanbregott på. Funkar bra. 

Tror faktiskt att den där elaka människomonsterhonan ska få en skämsmössa på posten. Julklapp. Om jag kommer ihåg henne. Om en stund är hon kanske borta.