Nypiga ruggugglan borde ha gått i terapi. Sadist...

Ååååh....ALLA damer skulle nypa mig i kinderna. JÄMT. Greppade med sina nariga nävar. Synd att jag var så väluppfostrad. Det KOKADE i magen... Ville spöa skiten ur dem. "När ja ble steor, ska ja neypa fast klädeneypor ei era feeeeita kindöör... peå NATTEN... pissagrisar..." Råkar ha ett suveränt barndomsminne. För suveränt ibland. Tänkte de fulaste ord jag kunde komma på. (Ok alla småglin, vi hade HELT annat vokabulär på 70-talet... riskerade stryk om vi sa "sablar".)
Håll för ögonen om ni är känsliga:
Pissapotta. Bajskorvsgris. Snoppnäsa. Fulapa. Kisskorvsskit. Och det VÄRSTA av dem alla... SKITAJÄVEL! Huuuua...på HALVDANSKA dessutom...  Fick under INGA omständigheter säga något med "jävel" i. Jag kallade mamma för kärring en gång. UTAN jävel. Hela Parkvägen darrade. Jag före, morsan efter. Runt i hela huset. Hon försökte sparka mig i baken. Jag lät som en mistlur. "NU går du IN på ditt RUM och kommer inte UT förrns du blivit SNÄLL!!!" Tog många timmar. Min ilska gick ut över dockan Sindy. Hon blev punkare.
Minns den där långfingrade ruggugglan, kaptenshustrun. Värstingen. "Eeeåååå...deina goolliga smeå kindööör!!" Så tog hon tag och liksom ruskade. ONT gjorde det. Där behövdes ingen rouge. Sadistiska drag. Minns att Ita stod bredvid. Såg förfärad ut. Jag kastade en arg och hjälplös blick. "Men GÖÖÖÖR nå't då!" Inte ens morsan gjorde något.
En gång tvingade ruggugglan i mig pannkaka tills jag kräktes. Hon och hennes fågelunge var på besök hos OSS. Alltså, min morsa som kunde ha blivit premiärminister....sade NADA!

Märkligt hur en del människor bara TAR befälet. Vet flera stycken. Brrrr...får ryyyyys...