Har märkt att man blir lite farlig. Lite läbbig att umgås med. Inte för alla, men för MÅNGA. Helt plötsligt är jag inte jag. Fast det är ju det jag är. Oh, skumt... Det gör inget. Vi kanske inte hade något annat gemensamt. Än att supa. Så kan det vara. Gör inget. Vi kan hälsa på varandra ändå. Utan att jorden går under.
Har dock aldrig kräkts ihop med någon. Eller haft en svältvecka med polaren. Där fick jag missbruka ensam, minsann. Tack och lov.
| Detta är faktiskt en kinesisk nakenhund. |
Nr ett: ERKÄNN för dig själv. Annars blir det omöjligt uppdrag. Punkt. För andra fixar inte den biffen åt dig. Bara du. Slå på spisen för fan, och stek oxfilén.
Fler ungdomar vänder sig till BUP. Barn- och ungdomspsykiatrin. ADHD och ätstörningar ökar. Ja. Varför då? Finns det en enda politiker och partiledare som har ställt sig själv och sina kollegor frågan "varför då"? Bara satt sig ned och spånat? Funderat? Utan att tänka pengar i första hand? Kan det vara kraven? Kan vi göra något annorlunda? Tänka in människan och hennes behov? Glömmer vi mänskligheten? Människovärdet? Varför då? Ja... det undrar jag med. Kommer aldrig att förstå oss. Människorna.
För övrigt är jag MYCKET förtjust i en kvinna. Vilken förebild. Hurra för Lill-Babs. Som är sann.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar