fredag 4 januari 2013

Ok. I helgen spyr jag. Nästa helg svälter jag. Mm, vad bra!

För första gången i min livshistoria. Oj! Överraskande. Noll sentimentalitet. Noll förflutetromantisering. Noll framtidsromantisering. Noll nostalgi.
Bara njöt. Vilade. Blev rastlös en mikrostund. När Ita och jag mobilpratade. Syskonbarnen. Så klart. Saknade dem. Nyårsafton. Med Farsan Kungen. Som inte kräver mycket. "Det är så mysigt när du är här. Det räcker för mig." Så fint. Då bör det räcka för mig med. Och det gjorde det.

Jag tar tillvara. På mig själv. Egoistiskt, ja. Men annars kan jag inte fungera ärligt. Med mig själv. Med andra människor. Och vänskap bör stå stadig med ärlighet som bas. Tycker jag. Jag ljög för mig själv i tillräckligt många år. Att jag inte var sjuk. Att jag inte var i ett missbruk. Pyttsan... Då är det svårt med vänner. Och andra slags relationer.
Många gånger planerade jag. "På fredag ska jag stänga in mig. Köpa en massa chips och godis. Limpor och ost. Pommes frites och hamburgare. Öl. Vråläta och spy hela helgen. Oh så härligt!" Ja. Det var det också, då. Varje gång jag kräktes, försvann en bit ångest.
"I helgen ska jag springa minst sex gånger. Kan få äta en liten burk majs och ett paket sockerärtor. Kanske en gurka också. Nä... det är för mycket mat. Då kan jag bli fet..." Gav fan i att borsta tänderna. Kunde ju bli fet. Över natten. Mådde superbra när magen var platt. Gick inåt. Det absolut första jag kollade varje morgon. Men jag var ju så förbannat fet! Då kunde jag få hysteriskt anfall. Skrek och nöp mig själv blå. På magen, alltså. Fanns inte så mycket att nypa i. Men det såg inte jag. Ibland går det på ren automatik, fortfarande. "NEJ!" skriker jag då. "Det där har du SLUTAT med!" Ja, just ja... Visst, svullen mage har vi ibland. Av naturliga orsaker. Då kan ni ju tänka på hur vi ätstöriga mår/mådde under menstruationen. Men den slutar ju att bli regelbunden. Den försvinner oftast helt, efter ett tag. Superbra!
Men kolla, vilken fetknopp!



Minns så väl en julkonsert. Jag skulle gå upp på läktaren och lira orgel. "MEN flicka... så MAGER du är! Nu är det väl dags att lägga på dig! Magen din går ju INÅT!" Oh shit... Kände mig så bedårande snygg! Kunde ha flugit upp till läktaren.
Har sett bilder på mig själv. Från när jag matvägrade en period. Oj... Hålögd fågelunge. Blå, liksom. Inte särskilt snygg. Men det ser man inte själv.





Jag har ärr. Som gör sig påminda. Kontrollerar mig själv. Kommer förmodligen alltid att passa på mig. Inte gå upp i vikt. Tyvärr. Matmissbruk. Fuck off!!
Finns inga garantier för något. Jag måste ändå bära mitt tillfrisknande med ansvar.

"Det finns TVÅ ting du ska tänka på nu, Jenny... Bli INTE gravid, och sluta INTE med cigaretterna!"
Doktorns order.





Inga kommentarer: