Du är en sann skithög!

...och Ita påstår att JAG har knasig skosmak...

Paltade runt hela Södermalm för en stund sedan. Ensam, men ändå inte. Snodde Itas löparskor. Säkert de fleschigaste man kan ha på sina fötter. Snodde även en, ja...vad heter det då...Motioneringsjacka? Får BARA användas vid motionering. Äh...Jag fick mina löparkläder via en prenumeration på en tidning som berättar för dig EXAKT hur du ska göra för att vinna Maraton. Ok...Då får jag väl vinna Maraton då. 

Mina löparkläder kan även användas framför lilla vedspisen i lilla stugan. Duger även utmärkt att hugga ved i. Eller att kupera träd i. Eller klippa gräs i. Superpraktiskt och ekonomiskt. Ska prova att musicera i dem också.

Vem har påstått att kärlek är enkelt? Inte jag i alla fall. Hat är inte enkelt heller. Två ytterligheter som står varandra så nära som det går. 

"Jag HATAR DIG din SKIT och jag vill aldrig SE dig mer i hela mitt LIIIV!" Så vill man ändå spendera resten av sitt liv med den där skithögen. 

Jag har upplevt det där ett antal gånger. Men jag har inte spenderat resten av mitt liv med skithögarna. Kan gå så också. 

Nu ska jag ta mig en tur ner till Götgatan. Först rutinen"Andning vid Mosebacke torg". 

Kanske ta en kaffe. Förhoppningsvis hitta en snygg tröja. Vet vad som är modernt nu. Fick lära mig över telefonen. 

I afton musicerar vi igen. I källaren på Engelen. Kolingen, heter det visst. Vi har glädje. Det smittar av sig, vet ni.