Man tar skeden dit man kommer.

Så är jag hemkommen från gemenskapen. Dit kommer ensamma, arbetslösa, broilers, fattiglappar, lyckliga, slitna och pigga människor. You name it. Energipåfyllning och glädje, under min piska. Hur trött JAG än är, går jag alltid lite ovanför backen när det är slut. Nä, jag svävar.

Hjältinnor och hjältar.

Kan bli fight ibland, men jag ger mig aldrig. Råder ingen demokrati. Då skulle det bli KAOS. En gång ställde jag mig på en stol och skrek "KUCKELIKUUUU". Tystnad. Äntligen. "Jag är Tuppen Transvestit i HÖNSGÅRDEN!" 

Är härligt det där böket, ändå. Tyder på trivsel. Testade att viska en gång, för jag hörde att det skulle vara effektfullt. Nja...

En salig röra. Som en stor karamellpåse i alla tänkbara färger och smaker. Har tänkt på om jag skulle vilja ställa in fikastunden för att effektivisera. Det törs jag nog inte... Då blir jag anmäld till domkapitlet och de kommer aldrig mer tillbaka. Förstår dem. För en del kanske det är den enda stunden på hela veckan som de blir sedda. 

Körsång kära människor, jag pratar körsång.

Kom ihåg nu att avundsjuka är ett slags beröm, förresten. 

Just ja...Jantelagen är avskaffad också. Skönt. Ville bara berätta det.